Studenten fyller år

Mer eller mindre exakt 1 år sedan ungefär är det nu vi trotsade regnet och världen i våra vita små mössor. Champagnefrukostar, banderoller, schabloner och girlanger. Nog var det en dag att minnas allt. Verkligheten knackade på och vissa sade "Ja, hejdå" och "Tack så mycket", medan somliga stod och smålog lite i undran vad de skulle ta sig till nu.

Det var, som sagt, ett år sedan nu och världen har väl inte genomgott några överväldigande förändringar. Den stora massan sitter fortfarande fast i ett dunkel av leda och tristess påpiskad av Aftonbladet och trolösa politiker. Fjättrade till storeborsdrömmar om kändisliv i ett påhittat idolträsk.

Men världen är vår nu, låt oss söla, sörpla och frossa i allt sött som det innebär. Låt dem stå still, klåparna. Låt dem hämta andan, vi är på högspinn nu. Ger vi upp nu kommer de i kapp oss. Springer de om ränner vi åt andra hållet. Svär på att alltid hålla dem ryggen. Håll dem stången, bryter de igenom så spring, fly.

Man kan inte falla längre än till marken.